by kim corein

Här kommer en uppdatering på en del av de strumpor som jag stickat under en tid. Ja, kanske under ett halvår eller så?

Först ut är de fina getingstrumporna i de härliga 70-talsfärgerna senapsgult och brunt. Till dessa använde jag det ulluktande garnet Svarta Fårets raggsocksgarn, som för övrigt är ett av mina favoritraggsocksgarn.

Getingstrumpor

Ett par vanliga i Fabel från Drops.

Miniraggisar

Ett par som jag är lagom färgglada är dessa i Raggi från Järbo, varianten som är lite tjockare än mellanraggi.

raggisar

Sist men absolut inte minst de trevliga luddraggsockarna som specialbeställdes av en vän. De är stickade i Järbo raggsocksgarn, Fabel från Drops och det håriga garnet heter nog online om jag inte minns fel.

Luddstrumpor

Sådär ja.

Garnet som jag så stolt visade upp härom bloginlägget har nu blivit något. Jag vet inte om jag är nöjd riktigt, men nu har jag kommit så långt att det är lika bra att bita i det sura äpplet och virka på. Det som stör mig är att den blir större och större neråt men knappt något år sidorna. Det är lite anledningen till att jag inte gillar trekantssjalar generellt. De blir för mycket runt halsen om en vill ha den som halsduk. Således kommer denna sjal bli som en stor heffaklump som degar nedanför ens huvud.

Så här långt är den kommen

Förhoppningsvis kanske det är någon som förbarmar sig och tycker den är fin. Eller så är det inte det och så får någon väl utvald person den i present. Hmmmmm…. Mönstret är ju fint, men jag kan bara inte förstå varför jag inte såg detta INNAN jag började.

Edit: Så här kan den också se ut.

katt på sjal

Sedär ja, hittade ett till nystan som jag inhandlade i semestertiderna. Det lilla nystanet har redan blivit tre par sockar. OnLine heter garnet och ja, det är mjukt och i fin färg och mysigt att sticka med.

Två bäbisockar och ett par större

Så inte nog med att jag köpte högen som jag visade i förra posten så köpte jag alltså detta….. Typiskt….

Så här ser det ut efter en veckas semester på upptäcktsfärd i diverse garnbutiker. Hoppsan hoppsan och jag som hade garninköpsstopp. Dessutom så blir jag så trött på mig själv, för som ni kan läsa under “om mig” så handlar ju jag i princip bara ekologiskt och secondhand. Detta är en illusion som jag har burit med mig ett tag. Varje avstickare som jag tagit till att köpa nytt “vanligt” garn har jag, utan samvetskval, förklarat bort det på ett eller annat vis. Så jag vill bara säga det så jag har det sagt.

Vi kan se från vänster; ett brunt lovikkaliknande ullgarn ospecificerad härkomst som ska bli just lovikkavantar. Det färglada Palettgarnet ska bli kuddfodral eller tossor, jag har inte bestämt mig vilket. Men jag bara älskar regnbågsfärgerna för det står för mig som något viktigt och vackert som jag gärna visar upp, nämligen allas lika värde oavsett sexualitet. Det bakre garnet i vitt och lite orange ska bli en virkad korg och som jag, om jag inte miss fel, är av resttrådar från vävgarner från Lundins vävskedsfabrik i Dalsjöfors. Lika så den grön/pippigröna korven till höger. Ragg Socks garnet är för att sticka en raggsockspresent till ett par frusna fötter. Ullgarnet i blågrå ton ska bli vantar och är från Ullcentrum, mer om detta strax. Och sist men inte minst lingarnet som håller på att bli en sjal.

Jo, men ullgarnet från Ullcentrum. Min semester utspelade sig bland annat på Öland, och vad gör man då som garntant? Jo, man åker ju till Ullcentrum och känner på garn, och frågar om garn. Döm av min förvåning när jag får höra att den svenska ullen åker till Estland för att beredas för att sedan skickas hit igen och säljas. Himmel och pannkaka, bara här visar att det är svårt att göra rätt. Men varför köpte jag det? jaaaa…. Det var ju fint… Jag frågade även om merinoullen som de fanns där, men de hade ingen aning om den kom ifrån välbehandlade merinofår eller inte. Vilket är galet för att vara ett företag som man ändå tänker har lite koll. Fast det är väl så i denna vinst drivande tidsanda.  Ingenting är heligt. Allra minst jag.